Klädsim

Idag har Hugo klättrat i barnpoolen alldeles själv. Problemet var att han hade vanliga kläder (och skor) på sig så det var inte riktigt meningen att vi skulle bada. Han ville hemskt gärna ta sig till vattenfallet som skiljer barn- och vuxenpool men mitt emellan tappade han balansen och försökte få tag på kanten men missade precis så det blev lite klädsim. För Hugo. Jag fick tag på en arm och såg till att han fick grepp om kanten med den och sen var han lite mer försiktig med att släppa taget. Han var väldigt duktig på att klättra ur poolen på egen hand så på det hela taget blev det väl en ganska lyckad övning även om jag inte vill att han ska hoppa i vattnet med kläderna på till vardags.



Vi har för övrigt problem med att få upp bilder via blogger. Hoppas få snurr på hur man lägger upp bildsidor med nya programvaran så det åtminstone blir lite mer bildbibliotek.

Uppdatering: genom att använda Safari istället för FF2 funkar det att bildblogga... Nu kan ni se hur en blöt Hugo ser ut.

Ohyra

Idag har vi fått kämpa lite med våra fobier. Eller rättare sagt Cissis fobi. Strax efter lunch skulle det städas undan lite i tvättstugan och vad ligger längs skåpen om inte en nästan 10 cm lång kackerlacka. Oräknat spröten som nästan är lika långa. Eller var. Den låg på rygg så man kunde tro att den var död men så sprayade jag lite på den med insektsgiftet vi har och då började den sprattla minsann. Fram med torrmoppen och så blev den platt. Den rörde sig fortfarande efter första mosningen så den fick sig en rejäl omgång och sen blev den inhyst i en tom burk vilken kastades i en väl hopknuten plastpåse. Sen fick jag höra att man inte ska trycka
ihjäl dem för då kommer alla äggen ut och sen vet man inte hur många husgäster man har... Och från annat håll kom det att de ofta lever i par så ser man en finns det troligen en till. Hua!!

Regnskogsexkursion

Vi tog en tur i MacRitchie-reservatet igår. Varmt och fuktigt även om det till en början kändes relativt torrt och svalt. Full sol efter att smogen försvunnit gjorde dock att dagen blev lite svettigare än vi tänkt oss. Vi har sett massa apor, tittat på trädkronor ovanifrån och diverse underliga insekter. Första fikapausen på bilden.

Hugo blir större

Vi har inte skrivit på ett tag nu igen. Det har inte hänt så ofantligt mycket mer än att Gustaf varit i Sverige och jobbat och Hugo blev superledsen när han kom tillbaka (han kanske inte fattade förrän då att pappsen faktiskt varit borta ett tag). Annars har vi haft en sjukdomsmånad när alla varit mer eller mindre krassliga mest hela tiden. Just nu är det bara Gustaf som hostar så vi passade på att boka in lite tid för vaccinationer av Hugo idag. Det blev en uppdatering på storlek också. 85 cm lång, 12,3 kg tung (det känns) och 12 tänder (det visste vi innan). Två sprutor blev det. Hua. Den ena skulle sättas i muskeln och förväntades göra väldigt ont men jag tror Hugo mest skrek för att han blev fasthållen för han gormade på från att vi tog tag i honom tills att vi släppte. Sen var allt bra igen. Han är inte direkt sjåpig. Senare under dan stod han på näsan från ganska bra fallhöjd men det gick över efter ett par skrik det också. Trots att näsan blev lite blå.

Han sitter för övrigt just nu och läser Newsweek samt moffar i sig leverpastejsmörgås och messmörsmacka med mjölk till. Får väl se om det finns nåt kvar till Pappa när han kommer hem. Både av svenska pålägg och tidning. Han är annars specialist på att använda gaffel (och pipmuggar är för fegisar; här ska drickas ur vanligt glas). Kanske är det ett resultat av att han INTE gillar att bli kladdig. Sand verkar vara värsta fienden men även annat som kan fastna på händerna är ju otrevligt. Andra utvecklingar är att det börjar låta som ord ur honom. Tack låter som taks, Buff är Puff (Piffs kompis), _Pa är favoritapan eller vilken apa som helst som han råkar få syn på, vff är vovve, mmm är kossa (eller mu, beroende på tillfälle), aaahh är lejon, baba är lampa, och sen säger han även hiss och gris (typ). Öga, öra och liknande har vi koll på vart de sitter och så kan han säga tå. Fast ibland verkar det vara hela foten. Och så dansas det järnet när det är bra musik förstås.

Apropå musik så verkar fortfarande xylofonen vara favoritleksaken. Möjligen delad plats med trätrumman. Om inte annat så är det hemskt roligt när trumpinnen kan studsa på golvet. Fast vad som helst är ju kul om bara inte mamma satt vid datorn hela tiden... Knuff knuff.

Brandrök och Bintan Belly

Familjen Swerke har varit på besök den senaste veckan, och vi har bland annat varit några dagar på Bintan. Bintan är, för de som inte minns, en av de indonesiska öarna på andra sidan Singapore Strait. Där finns det en massa hotell och golfbanor som ägs av Singaporeanska företag, och alla priser är i Singdollar. Det är helt enkelt en liten Sing-enklav, om än med indonesisk flagga.


Den här gången var den första som vi slapp skaffa visum innan vi åkte. Sedan i mars i år så är nämligen Sverige med i listan av länder som får 'visa on arrival'. Tidigare var vi tvungna att ansöka på den indonesiska ambassaden och betala en hel massa pengar bara för att få komma iland.

Tyvärr så lyckades vi bli magsjuka på Bintan... Först Anders, sedan Gustaf och nu senast Hugo. Så nu tillbringar vi dagen hemma med konvalecens för pappa och Hugo medans Swerkarna förbereder sig för att åka hem till Shanghai.

Här i Singapore är det just nu väldigt disigt på grund av de många skogsbränder som härjar på Sumatra. I vanliga fall kan vi se skyskraporna i affärsdistriktet utan problem från vardagsrummet, men nu är t.o.m. grannhusen lite otydliga.


Om några veckor kommer monsunen att vända, och då kommer det mer regn till Sumatra och förhoppningsvis klarare luft till Singapore.