Vår vana trogen så tog vi en långhelg i början av året för att upptäcka nåt nytt land i omgivningen. Den här gången blev det Laos och närmare bestämt Luang Prabang som är en stad (och en provins) i norra Laos. Staden finns med på Unescos världsarvslista och de flesta som varit där säger att ”det är så vackert, ni måste åka dit...”. Flygresan dit gick via Thailand och sista biten med propellerplan till Hugos stora lycka; han som älskar allt som snurrar.
Hugo har träffat vänner överallt. Allt från försäljarna i taxfreeshopen till småtjejer som jagade honom på en bakgata i Laos. Vi har tittat på massor av buddhistiska tempel (Hugo känner Buddha väl vid det här laget: ”dudda”), åkt slowboat på Mekongfloden (inte så ”slow” som man kunde tro), smakat på Lao Lao (inhemsk whisky... njae, inte så gott), tittat på stora vattenfall (för kallt för att bada för oss ynkryggar), besökt ett sidenväveri och allmänt strosat runt. Vi hade hyrt oss en guide med bil och fullspäckat program och Hugo har varit superduktig på att hänga med och sova när det bjuds.